Punkt och yta

Jag har ett behov att stanna upp, greppa, fånga och förstå världen. Jag spjälker upp i bitar, delar, skalar av för att hitta det innersta inre, sanning, samtidigt kombinerar jag ihop, klassar, grupperar, förenar, abstraherar till större helheter. 

I min strävan sker detta samtidigt: Å ena sidan söker jag den avskalade minsta delen, som en punkt, å andra sidan lägger jag ihop, förenar till större helheter, ytor. 

Samma sak sker i matematiken, att spjälka upp, lägga ihop, bygga upp schema, regler och lagar. Men matematiken har börjat leva sitt eget liv som inte frågasätts, trots att även det är uppbyggd på samma sätt kom bildspråket.